Va ute o sprang en runda i helgen, nya skor, kändes riktigt bra. Nej, långt sprang ja förståss ente, men ja försöker nå målet att faktiskt tycka att d e kul att springa. 2,5km ble d i alla fall. Ja har känt att ja faktiskt klarar nycket mer än va ja tror, d e bara d mentala som ska till, o viljan!!
Igår kände ja mej pigg för en löprunda igen, men nu valde ja att ta rullorna ut till löparslingorna, gick fint dit, e ju uppför. Sprang samma runda, men halvvägs så fick ja drygt håll, men d ska man ju bara springa sej genom! Vilket ja gjorde osse dock me ett kort stopp, men ja sprang hela rundan.
Sen rulla ja typ halvvägs hem, för sen blir d nerför o ja kan ente bromsa!!!
Hur svårt ska d va att lära sej bromsa?!?!
För min del jäkligt svårt... Så jäkla less ja blir på det!!!
Ja e som sagt nöjd för att ja faktiskt klarar mer än va ja trott, o att d börjar bli kul att springa. Men ja e dock lite lessen över att ''hållet'' som ja gnällt över i somras när ja sprang sönder mej, vill komma tillbaka.
D kände ja idag, gör lixom ont bara ja går nu, ente alls så mycket som i somras, men d känns. Vilket då gör att ja ente vågar ut o springa igen än förrän d känns bra igen. O denna gången har ja ente sprungit mer än två gånger,
totalt 5 km!! Mer än så ska ja väl kunna klara?!?! D känns såååå trist!!
Ja vet ju ente varför d blir så!!
Imorrn e d då åter dax för rullskideåkning, hoppas att ja ente känner av ''hållet'' då...
Ikväll har ja ente tränat nåt alls...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar