Loppet...

Då var det dagen efter ett träningslopp igen då...

Idag e ja lite öm i nacke o rygg, o fingarna har lite spontana ryckningar emellanåt, men d e abslolut värt det!!

Vi skulle ju cykla 110km igår, vi fick ge upp av olika anledningar, men 80km blev det ändå o d tycker ja abslolut ändå känns bra!

Morronen på startplatsen började me att ja insåg att d va ente bara dåligt me luft ja hade i mitt bakdäck, utan d va hål i slangen med... Luften ville lixom ente stanna kvar mer än ett par minuter efter ja pumpat, o d e ju inget man kan ge sej iväg på.
Men snälla o trevliga funktionärer fanns såklart på plats, o en av grabbarna hjälpte oss snällt att fixa min punktering. Min kompis o ja hjälpte självklart till med viktiga saker så som att hålla i cykeln så att den ente skulle ramla, få slangen i vattnet så vi hitta punkastället som vi kunde peka ut till grabben som sen lappade ihop den fint igen. Sen fick vi frågan om vi själv kunde sätta tilbaka slang o däck igen. D klarar vi nog svara såklart vi! Efter bara ett par minuter va han tillbaks, då satte han tillbaka allt igen, tror han började oroa sej att vi ente skulle få ihop d i tid, ha ha...
Men bra ble d i alla fall, så ett stort tack till denna trevliga man!

Efter det kom vi iväg o försökte hitta nårra mackar me tryckluft, d e drygt me min handpump nämligen, men ingen mack ville ha öppet, så d fick bli så bra d gick me min handpump i alla fall...

Efter en liten tråkig start så längtade vi båda efter första depån, vi började ju bli litta hungriga oxå, men den första depån visade sej bli lite av en besvikelse, d va bara dricka! Vi hade sett lite bullar framför oss!!
Så den struntade vi helt enkelt i att stanna vid, dricka har vi ju på cykeln i alla fall, nu spara vi ju in lite av den missade tiden oxå, yeeeeeaaaaa!!

Nästa depå va bättre, bullar, saft o blåbärssoppa till den som ville ha det, härligt!!!

Men sen efter denna depå så började d bli litta tungt, framförallt för min kompis som ente har en cykel som e anpassad för asfalt på samma sätt som min cykel, min e så snäll o lättrampad medan hon verkligen får jobba som attan för varje meter hon vill fram, hennes däck e mer för att cykla i skog o grusvägar, traktordäck brukar ja lite skämtsamt kalla dom.
Men vi kämpade glatt (??) vidare i alla fall, men till sist så va d riktigt tungt o vi båda va otäckt ömma i våra sittparti, dessutom började vi bli rädda att vi kanske ente skulle hinna komma i mål innan dom skulle stänga måldepån!!
D tyckte ente nån av oss kändes speciellt bra, så vi tog en liten avstickare som gjorde att vi kunde haka på en av dom andra kortare rundornas slinga på slutet, så vi cyklade varken den längsta rundan eller mellanrundan utan ble som lite mittemellan, 8 mil totalt.

Nu har vi känt på både cyklar o sträckor rejält i alla fall, o vet va vi behöver o vill till nästa gång d e dax för långlopp, för nästa gång kommer vi ente att ge upp!
Det va ju ett träningslopp, o mycke lärde vi oss oxå av det.

Nästa helg ska d bli triathon igen, d e vi taggade för!!!